Under tiden som det regnar

Regnet smattrar lätt mot fönsterrutorna. Utanför är det ovanligt tyst trots att dagen har börjat i Stockholms innerstad. Det är stilla. Även härinne där jag sitter. Utanför Clara kyrka stod de hemlösa i morse som alla andra mornar. De har blivit fler, det har jag sett. Vissa dagar ringlar en lång kö utanför. Jag tänker att det såklart beror på det allt svårare samhälle vi lever i. Det är tydliga tecken på människors utsatthet och lidande. Det är inte bara gängkriminalitet som är problematiskt och svårt. Jag tycker om att gå förbi där. Någon gång har jag gått in för att se vad kyrkan erbjuder dem. Mig också för den delen. Det är en välkomnande och öppen plats, Clara kyrka. Kyrkan har en lång historia av att hjälpa hemlösa. När kyrkan gör sånt gör kyrkan något bra, tänker jag.

Så sakta vandrar vi in i hösten efter en sommar som kändes så kort och så intensiv. Det är en oroande tid och det har ju varit det i flera år nu, sedan pandemin. Jag lyssnar mycket om dagarna. Jag hör att allt fler människor som jag möter tar nya steg. Oväntade steg. Men steg utifrån val man fattat i sitt inre. I sitt hjärta. ”Jag har sagt upp mig! Jag vill leva. Jag vill göra sånt som jag verkligen drömt om. Man lever bara en gång.” Det är inte sällan unga människor som uttalar sig så, de som inte ser vitsen med att gå in i det där systemet vi byggt upp. Man skaffar sig en utbildning. Får ett jobb. Köper bostad. Skaffar barn och familj. Pensionsparar. Skaffar sig en materiell välfärd. Ungefär i den ordningen. Det verkar inte som om unga människor är så sugna på ett sånt liv. Som lockade 60 och 70 talister, vars föräldrar hade fått chansen att skaffa sig ett liv som deras föräldrar aldrig haft chansen till. Det är en ny tid. Det där gäller inte heller Det är verkligen en ny tid. En skrämmande tid. Men också en hoppfull tid. För om fler människor gör val utifrån sin egen känsla av frihet och genom att ta makt över sina liv så kan något nytt skapas. För inom oss alla finns längtan efter att leva i fred och frihet. Inom oss alla finns kreativitet och skapande.

Något helt nytt kan skapas i stillheten under tiden som regnet smattrar på fönsterrutorna.